Archives for november 2015

Veckans podcast: En resa till Kenya

DSC_0102

DSC_0159

DSC_0513

Kenya projektets grundare Nina Plöen pratar om allt nytt som har hänt i år för Kenyaprojektet tillsammans med Max Berendonk och Erik Johansson.

Åter i Sigtuna

Det var skönt att återvända till SSHL i måndags efter en lång resa till Kina och Nederländerna. Under en veckas tid besökte jag och och Ling skolor i Kina och hann även med en studentmässa i Peking.

Det var härligt att träffa så många unga människor som läser IB-programmet i Kina som också var intresserade av möjligheterna att studera utomlands.

Jag vill särskilt tacka våra generösa värdar på Nankan Secondary School i Chongqing som visade sin skola och gav oss en inblick Kinas utbildningsväsen.

906098_10153671000265979_7125777229935951348_o

12182800_10153671003325979_4924138118967728576_o

Samtidigt som vi bidrog till att främja SSHL i regionen var resan också en möjlighet att lära oss om hur andra skolor arbetar med IB. Jag blev mycket imponerad av det engagemang och den hängivenhet eleverna som jag träffade uppvisade. Jag imponerades extra av deras genuina intresse för vad som händer här i Sverige.

I år välkomnar vi sju nya internatelever till SSHL och det är vår förhoppning att vi kommer att få nya sökanden även till nästa läsår. Majoriteten av internateleverna på SSHL är svenskar eller har en stark koppling till Sverige, och en del av det som gör SSHL så unikt är den internationella karaktären på våra elevhem. Därför är vi alltid är öppna för internationella sökanden som vill komma till Sverige för att studera och uppfyller våra högt ställda antagningskrav.
[Read more…]

Mänskliga rättigheter

käraste barn

8A har läst om de mänskliga rättigheterna och skrivit dikter som de sen lärt sig utantill och tävlat med i en estradpoesitävling. Alice Andersson vann, men också de andra i klassen skrev väldigt bra dikter. Här är två av dem.

– Sigbritt Ernald

 


 

Du käraste barn
Jag ser hur ljusen brinner ut
Jag ser hur ditt liv tar slut
Dödens klockor ringer
Och Guds rike väntar på din
trasiga kropp

Du käraste barn
Sorgen i mitt hjärta bankar och slår
Och i själen min river
den upp smärtsamma sår

Du käraste barn
I fåglarnas flykt skall jag minnas dig
I fåglarnas sång skall jag höra din röst
I mitt hjärta skall du alltid, alltid finnas

Du käraste barn törs du höra sanningen?
Sanningen som får mina tårar att rinna
Och aldrig sluta försvinna
Sanningen om hur jag fick dig att brinna
Och till sist finna mörkret

Jag är full av ånger
Flera gånger om
Ty jag kommer icke sluta glömma
Glömma det som har fått mina tårar att strömma

Ty det var jag
Käraste barn 
Det var jag som lade ut minorna
Det var jag
Som gav dig de rädda minerna
Då du tog allt för givet och gick det sista klivet på en mina

Förlåt mig
Käraste barn
Det var aldrig dig jag skulle lyckats döda
Det var aldrig din själ som skulle lyckats ha styckats i tusen små bitar

Jag riktar geväret mot mellangärdet och tar adjö av denna världen

Ty jag har inte rätten att leva längre
Ty jag har inte orken att vara en soldat mer
Jag är förskjuten av världen, förskjuten av Gud

Stå ej och sörj min grav
Jag är ej död
Jag finns alltid där och kommer alltid att bära skulden på mina axlar

Alexandra

 


Långt bort i fjärran där fanns en liten stad
och bredvid staden fanns det ett berg
där en man satt nästan varje dag.

Men en dag när mannen satt uppe på berget
och tittade ut över staden
så kom han på att tänka:
”Jag är alldeles ensam.”

För att han hade inga vänner
och när han gick i staden
så var det som att han var osynlig.

Ingen la märke till honom.

Men uppe på berget
så kände han sig glad
där vinden pustade lite lätt
och trädet han satt vid prasslade bladen så fint.

Det var som att tiden stod stilla uppe på berget
där mannen satt och njöt av solnedgången.

Alla har rätt till att sitta ensam om de vill.

Robin