

Du kommer snabbt att märka hur lätt det är att trivas på Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket – SSHL
Bor du, som de flesta av våra elever, på skolans internat, kommer du nära dina kamrater varje dag. Ni delar allt i vått och torrt och de vänskapsband ni knyter, har goda chanser att hålla livet ut. Med trivsel i skola och på internat och med hjälp av engagerade lärare, kommer du att märka hur mycket roligare skolarbetet blir. Det kommer säkert att visa sig på dina studieresultat!
Knappast någon skola i Sverige kan erbjuda en lika internationell atmosfär som SSHL. Här finns elever och lärare med bakgrund i mer än 60 länder. I din klass, på elevhemmen och på din fritid får du kontakt med människor från andra kulturer, med andra vanor, traditioner och erfarenheter. Det är både roligt och berikande och kommer att betyda mycket för att du ska utvecklas som person.
Från hösten 2011 har du nya möjligheter i dina gymnasieval. SSHL erbjuder svensk undervisning på Naturvetenskaps-, Samhällsvetenskaps-, Ekonomi- och Humanistiska programmen. Som riksinternatskola har SSHL många utlandssvenska elever som ofta haft sin skolgång på engelska innan de kommer till SSHL. Även bland dagelever har intresset ökat för undervisning på engelska. För dig som föredrar att studera på engelska, finns IB Diploma Programme och engelskspråkigt Ekonomiprogram.
I grundskolan erbjuder vi IB Middle Years Programme med undervisning både på svenska och engelska från år 7.
Det stora reformarbetet har börjat. Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola i Sverige. Syftet är att öka kvaliteten i utbildningen.
De elever som redan nu går i gymnasieskolan samt elever på IB-DP-programmet kommer inte att beröras av reformarbetet. Däremot kommer den att gälla dem som nu går i årskurs nio och står inför ett val till gymnasieskolan i höst.
Kraven för att komma in på gymnasieskolan förändras. För att komma in på ett högskoleförberedande program måste eleven ha godkända betyg i 12 ämnen.
Skillnaden mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program blir tydlig. Eleverna ska bli bättre rustade för yrkeslivet eller för högskolestudier än idag. Högskoleförberedande examen kommer att ge grundläggande högskolebehörighet. Även på ett yrkesprogram ska eleverna ha möjlighet att uppnå grundläggande högskolebehörighet under gymnasieutbildningen, men det kräver att eleven gör aktiva val.
I den nya gymnasieskolan kommer det totalt att finnas 18 nationella program med sammanlagt 60 nationella inriktningar. För att få en gymnasieexamen måste eleven ha gjort ett godkänt gymnasiearbete. Gymnasiearbetet finns beskrivet i examensmålet och är ett kvitto på att eleven är förberedd för kommande högskolestudier eller för ett yrkesområde. En ny betygsskala med fler betygssteg införs. Det innebär däremot inte ett nytt betygssystem då betygen fortfarande är målrelaterade. Den nya skalan och de nya kunskapskraven ska ge bättre förutsättningar för tydligare information och en rättvisare och mer nyanserad bedömning. Skalan är sexgradig från A till F med fem godkända och ett icke godkänt betygssteg.
Även en ny skollag ska börja tillämpas höstterminen 2011. Den är anpassad till en målstyrd skola där kunskap står i fokus. Lagen speglar ansvarsfördelningen mellan stat och huvudman och tydliggör de uppgifter som beslutsfattare och verksamma ska ha i ett decentraliserat system. Rektors roll förtydligas i den nya skollagen och alla rektorer ska ha genomgått rektorsutbildning och alla anställa lärare ska vara utbildade för den undervisning som läraren ska bedriva.
Av de sex högskoleförberedande programmen Ekonomiprogrammet, Estetiska programmet, Humanistiska programmet, Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskapsprogrammet och Teknikprogrammet, kommer SSHL att kunna erbjuda fyra: Humanistiska programmet med språklig inriktning, Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi och Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning samhällsvetenskap samt Naturvetenskapsprogrammet med inriktning naturvetenskap.
Inom grundskolan kommer också vissa förändringar med nya ämnesplaner och här införs även den nya betygsskalan från A-F.
Lena Månsson
Rektor
En av grundstenarna på SSHL är respekten för alla människor. Alla är lika mycket värda och har samma rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, elevhemstillhörighet eller studieprogram. Vår skola ska vara en trygg och positiv miljö att studera, bo och arbeta i. Därför är det självklart att vi alla med stor kraft ska ta avstånd från alla former av kränkande behandling. Om vi upptäcker att en elev blivit kränkt kommer skolan att agera mycket kraftfullt.
Elever och personal utser varje år kamratstödjare – Hjärter Ess. De är arrangerar aktiviteter som ökar sammanhållningen och trivseln på SSHL. De arbetar också, tillsammans med Trygghetsgruppen, mot mobbning och andra kränkningar. I skolans förebyggande arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkningar ingår också att hemföräldrar, mentorer och lärare regelbundet diskuterar människovärde, moral, respekt, mobbning och liknande frågor med eleverna. Varje höst genomförs en Trivselenkät i alla klasser. Varje vinter genomförs minst en halv temadag om sammanhållning och trivsel, mot mobbning och annan kränkande behandling.
Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Den som säger sig ha blivit kränkt ska alltid tas på allvar. Några exempel på kränkningar är:
Om någon blir orättvist behandlad på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Om någon kränker en elevs värdighet på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder.
Kan till exempel vara att någon tar på dig på ett sätt som du inte tycker om, visar sexuella bilder som känns obehagliga eller anspelar på sex på annat sätt som inte känns bra.
Om någon behandlar en annan illa en eller flera gånger. Kränkningen behöver inte bero på kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Kränkningarna kan vara:
Mobbning är en form av kränkande behandling. Någon är mobbad när hon eller han upprepade gånger och under viss tid blir utsatt för kränkande handlingar från en eller flera personer.
Tala med en vuxen, t ex din mentor, hemförälder, någon på elevhälsan, skolledningen eller Trygghetsgruppen. Du kan också vända dig till någon i Hjärter Ess. Om du ändå inte känner att du får tillräcklig hjälp, kan du skriva e-post till någon av ombudsmännen mot diskriminering, t ex till Jämställdhetsombudsmannen på email hidden: JavaScript is required. Sorry :( .
Om du är kränkt av någon i personalen, vänd dig alltid direkt till skolledningen.
Tala med en vuxen, t ex din mentor, en hemförälder, någon på elevhälsan, skolledningen eller Trygghetsgruppen. Du kan också vända dig till Hjärter Ess.
Så snart en vuxen får vetskap om något som misstänks vara t ex mobbning, anmäls det till rektor, som är ytterst ansvarig. Rektor sammankallar en grupp ur personalen som har kännedom om eleven eller eleverna det gäller. En noggrann undersökning sätts direkt igång. Fakta samlas in, berörda elever frågas ut, beslut fattas om åtgärder och föräldrar informeras.
Lena Månsson
Maria Yttermyr
Eva Järn
Bo Mattsson
Peter Nygren
Henrik Ericson
Thomas Persson
Hjärter Ess är skolans kamratstödjargrupp som består av skolans elever. Medlemmarna i Hjärter Ess har valts av eleverna i skolans alla årskurser och av Trygghetsgruppen. Deras uppgift är att arbeta för trivsel och sammanhållning, mot kränkande behandling på skolan. Detta gör de genom olika trivselaktiviteter för eleverna på skolan, t ex Grundskolemiddagen och Alla Hjärtans Dag. I Hjärter Ess finns både dagelever och internatelever.
gäller från augusti 2010
Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket är en svensk skola i Sverige med en internationell profil. Om inte särskilda skäl föreligger bör elever redan efter avslutad grund- och gymnasieskola kunna kommunicera på minst tre språk och efter IB Diploma-programmet minst två. Alla våra elever ska lämna SSHL med goda kunskaper och färdigheter i svenska och engelska. Dessutom bör eleverna lära sig att kommunicera på ytterligare ett världsspråk, eftersom svenska är ett relativt litet språk i världen.
Språkkunskaper är högt värderade i dagens internationella och mångkulturella samhälle. I de svenska lärplanerna för grund- och gymnasieskolan (Lpo/Lpf 94) betonas skolans för att eleverna ska kunna uttrycka sig i tal och skrift på svenska och engelska, så att deras språk kan fungera för vidare studier och utanför skolan.
IBO strävar efter att IB-elever på Middle Years Programme (MYP) och Diploma Progamme (DP) blir tvåspråkiga. I IB learner profile står det målet är att eleverna ska utvecklas till att bli internationellt medvetna människor och att de ska bli:
…communicators who understand and express ideas and information confidently and creatively in more than one language and in a variety of modes of communication.
Många av våra elever är mer eller mindre tvåspråkiga redan när de kommer till SSHL, och det är skolans skyldighet att vårda och utveckla den gåvan.
Alla lärare vid SSHL har ansvar för elevernas språkutveckling, enligt styrdokumenten. Språklig kommunikation är fundamental för alla ämnen, liksom det medvetna arbetet för att vidga elevernas språkliga kompetens inom olika ämnesområden. Eftersom språk är en förutsättning för lärande är alla lärare språklärare på så sätt att de måste skapa förutsättningar för god kommunikation och arbeta med språket i fokus. Ett språkutvecklande arbetssätt gynnar såväl en- som flerspråkiga elever. Eleverna måste möta olika sorters texter från olika sorters källor. Alla ämnen erbjuder eleverna naturliga tillfällen att bli förtrogna med genrer som rapporter, instruktioner och argumenterande texter. Språkkompetensen hos övrig personal är också viktig för eleverna på SSHL. Alla vuxna är skyldiga att ta individuella hänsyn till elevernas språkliga behov.
Goda språkliga färdigheter är nödvändiga för den kognitiva utvecklingen, för att uttrycka behov och känslor och förstå andras behov och känslor. Vi behöver språk för att göra saker gripbara, kunna reflektera och förstå världen individuellt och tillsammans med andra. Med språk kan vi ta till oss och dela information, kunskaper och färdigheter och odla personliga intressen och kunskapsutveckling. Slutligen är språket också viktigt för att uttrycka kreativitet genom berättande, poesi, sång etc. Allt är komponenter i en språkligt stimulerande lärmiljö.
SSHL är en svensk skola i Sverige med svenska som huvudsakligt arbetsspråk. Att ungdomarna ska få utveckla sitt svenska språk är ofta en av anledningarna till att utlandssvenska familjer väljer att placera sina barn hos oss. Arbetsspråk nummer två är engelska. Undervisningsspråket på SSHL är svenska för c:a 60 % av eleverna. Engelska är undervisningsspråk på IB Diploma-programmet och på det engelskspråkiga SP-programmet (SE) samt på IB MYPs engelska del (9E och SIB). Vid antagningsförfarandet är det viktigt att elevens språkliga bakgrund dokumenteras och förs ut till berörda, så att resurser kan fördelas på bästa sätt.
Svenska är arbetsspråk inom administrationen och de flesta dokument som skrivs är på svenska men många översätts till engelska. Svenska är också undervisningsspråk för majoriteten av eleverna. Svenska är det huvudsakliga språket på elevhemmen och naturligtvis det språk som talas i Sigtuna. Engelska är första främmande språk för de flesta elever, men undervisningsspråk på den engelskspråkiga sektionen (c:a 40 % av eleverna). Spanska, franska, tyska och mandarin är de övriga främmande (moderna) språk som ges på skolan. Dessutom kan elever på det svenska gymnasiet studera latin. Språk är färdighetsämnen och undervisas därför vid flera undervisningstillfällen per vecka.
Många av våra elever är tvåspråkiga. De flesta av dessa är utlandssvenska, dvs. de har tillbringat hela eller delar av sitt liv utomlands med minst en svensk förälder. Vissa elever har ännu fler språk i bagaget. Ibland kan kunskaperna i något eller flera av språken vara mindre funktionellt som skolspråk, beroende på språksituation i familjen eller tidigare skolgång. Andraspråkselever behöver ofta språkstöd i flera ämnen, exempelvis i orienteringsämnena. Dessa elever skall få hjälp med förklaringar av sin ämneslärare och på ”svenskläxis” (se 2.5 nedan) och lärare i andra ämnen än språk skall tillåta att elever i exempelvis provsituationer svarar på sitt starkaste språk, förutsatt att språkkompetensen finns på skolan.
SSHL är en mångkulturell skola med många olika modersmål. Förutom och engelska förekommer bl.a. franska, tyska, spanska, tyska, turkiska, grekiska, finska, arabiska och kurdiska. Skolan anordnar modersmålsundervisning för dessa elever. Föräldrarna har en viktig roll för att vidmakthålla sina barns modersmål och stötta sina barns språkliga utveckling. För internateleverna spelar även hemföräldrarna en stor roll för språkutvecklingen.
Skönlitteraturens roll för bl.a. språkutvecklingen betonas på detta humanistiska läroverk, vilket tar sig uttryck i en rikt utrustad skönlitterär avdelning i biblioteket, tillgång till skönlitteratur i klassuppsättningar, lästimmar i svenska varje vecka på grundskolan, och många tillfällen att reflektera kring litteratur i tal och skrift. Även facklitteratur och tidningar och tidskrifter är naturligtvis viktiga för språkutveckling.
Biblioteket har svenskt utlåningssystem. De flesta av bibliotekets böcker är på svenska och för närvarande är c:a 35 procent av facklitteraturen och c:a 25 procent av skönlitteraturen på engelska. Ordböcker finns för svenska, engelska, franska, spanska och tyska och fler språk är på gång. Biblioteket har även mindre avdelningar för skönlitteratur och tidningar/tidskrifter på spanska, franska och tyska. Skolans datorer har svensk språkinställning. Språk- och stavningskontroll kan göras på svenska och engelska och delvis även på spanska, franska och tyska. Talsyntes finns på svenska, engelska, tyska, franska och spanska. Ordböcker på Internet kan nås via länkar på Intran.
Eftersom SSHL är en svensk skola i Sverige med svenska som arbetsspråk, skall alla elever i MYP och svenska gymnasiet läsa svenska (SV) eller svenska som andraspråk (SVA)/Swedish as a Language A or B. Svenska är ett kärnämne i både grundskolan och gymnasiet. SV och SVA är likvärdiga kurser både på grundskolan och på alla svenska gymnasieprogram och båda kurserna ger samma behörighet till studier på svenska gymnasier/högskolor. Inom IB DP finns svenska som förstaspråk, andraspråk och som främmande språk.
Efter en självskattning före antagningen och en testning vid läsårets början placerar svensklärarna eleverna i lämplig kurs.
Undervisningen i SV/SVA betonar både språk och litteratur.
Sökande elever som inte tidigare har studerat svenska och inte uppnår målen i SVA för åk 5 (Skolverket) eller SSHLs lokala årskursmål för SVA rekommenderas alltid sommarkurs före skolstart. De får mycket svårt att tillgodogöra sig svenskspråkig undervisning och behöver mycket stora stödinsatser. Utökat timtal i SVA för sådana elever behövs även i den engelskspråkiga sektionen, eftersom eleverna kommer att vistas i en till stora delar svenskspråkig miljö på fritiden och för att de skall ha en chans att nå målen i SVA och få behörighet till vidare studier. I IB-dokumentet Learning in a language other than the mother tongue (IBO 2008) står det:
However, it can take up to seven years for learners who are using a language other than their mother tongue to attain the same level s in academic language proficiency as those expected for learners learning in a mother tongue.
För elever som har engelska som undervisningsspråk är troligen tiden längre än så, varför målen i SVA är oerhört högt ställda. SSHL menar att dessa elever har rätt till respons och kriterier på sin nivå. Först skall de introduceras i SVA genom att följa Swedish B foundation level som ligger på svensk- och moderna språk-/språkvalstid. Där får åk 9-eleverna ett omdöme som sparas inför gymnasiet, men troligen hinner de inte uppnå målen för betyget Godkänt i SVA efter ett års studier.
2.1.1 Grundskolan/MYP
SV/SVA (Language A) har minst 4 lektioner*/vecka i åk 7-10. SVA-nybörjare i 9E får omdömen enligt (Language B foundation level) och har 6 lektioner*/vecka i 9E och 4 lektioner*/vecka i SIB1 med siktet inställt på att slussas in i ordinarie SVA-grupp.
2.1.2 NV/SP/SPE
Minst betyget Godkänt i SV/SVA krävs för antagning till gymnasiet. Möjligen kan undantag göras i den engelskspråkiga sektionen (se nedan). SV/SVA har minst 4 lektioner/vecka i åk 1 (SV/SVA 1201) och 3 lektioner*/vecka i åk 2 och 2 lektioner*/vecka i åk 3 (SV/SVA1202, SV1205). SV 1205 är obligatoriskt på SP.
2.1.3 DP
Alla språk på IB DP studeras 3 lektioner*/vecka (SL) eller 4,5 lektioner*/vecka (HL). Alla elever ska läsa svenska på någon nivå. Nybörjare erbjuds en lokal introduktion kallad Swedish for beginners innan de efter cirka ett halvår slussas in i Swedish B SL. Swedish B är en kurs i svenska som främmande språk/andraspråk. På DP måste en placering i Swedish B alltid godkännas av föräldrarna, eftersom denna kurs inte ger inträde till svensk högskola. På DP erbjuds också kurserna Swedish B A2 (andraspråk/nära förstaspråk) och Swedish A1 (förstaspråk).
Alla elever studerar engelska på olika nivåer minst t.o.m. åk 2 på gymnasiet. Engelska är ett kärnämne både på grundskolan och på gymnasiet. Eleverna och deras föräldrar måste aktivt välja nivå.
2.2.1 Grundskola/MYP
Hemmasvenska elever har som regel börjat studera engelska redan i åk 3 på grundskolan. I åk 7-9 läser eleverna engelska (Language B standard level) med 3 lektioner*/vecka. De elever som t.ex. pga. utlandsvistelse behärskar engelska mycket väl läser får 1 extra lektion* i engelska/vecka på Language B advanced level. Elever med engelska som modersmål kan från åk 9 följa Language A med 3 lektioner/vecka. Betyg ges enligt MYPs kriterier för motsvarande nivå (B standard, A) och dessutom ges svenskt slutbetyg i engelska i åk 9 efter en jämförelse mellan kursmålen och med hur eleverna presterat på det nationella provet i åk 9.
På SIB följs MYPs Language A med 4 lektioner*/vecka och eleverna tilldelas betyg enligt denna. I SIB1 ges även svenskt kursbetyg i kurserna EN 1201 och 1202 efter en jämförelse med hur eleverna presterat på de nationella proven i dessa kurser.
2.2.2 NV/SP/SPE
Minst betyget Godkänt krävs för antagning till gymnasiet. På svenska gymnasiet erbjuds engelska på två nivåer. Alla elever läser kurs EN 1201 och 1202. Kursen EN 1203 är valfri på SP och NV. Alla kurser har 3 lektioner*/per vecka. På SPE är EN 1203 obligatoriska och avslutas i åk 2.
2.2.3 DP
Alla språk på IB DP studeras 3 lektioner*/vecka (SL) eller 4,5 lektioner*/vecka (HL). På DP erbjuds engelska som Language A1 respektive A2.
Med ämnet modersmål menas i dagens svenska läroplansspråk ett språk annat än svenska som eleven talar hemma med en förälder eller båda (förr kallat hemspråk).
Skolverket betonar vikten av att elever får utveckla sitt modersmål:
Modersmålet är av avgörande betydelse för den personliga och kulturella identiteten och för den intellektuella och emotionella utvecklingen. Ämnet modersmål syftar till att ge elever med ett annat modersmål än svenska möjligheter att tillsammans med andra vidareutveckla sina kunskaper i modersmålet. Därigenom kan deras självkänsla stärkas och uppfattningen om den egna livssituationen tydliggöras.
Utbildningen i modersmål syftar dessutom till att främja elevernas utveckling till flerspråkiga individer med flerkulturell identitet. Lärande är starkt förknippat med modersmålet och att befästa kunskaper i det egna språket är en väg till att lära också på svenska. Ämnet har därför det viktiga uppdraget att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling. (ur Skolverkets kursplan för modersmål)
I MYP betonas också modersmålets betydelse:
Schools have a responsibility towards those students whose mother tongue is not the language of instruction. Those students should be supported in developing their mother tongue, sustaining cognitive and academic development, and maintaining their cultural identity. (ur MYP Coordinator’s handbook, section D3.3.2)
För elever med annat modersmål än svenska bör rektor, när föräldrar önskar eller skolan anser det lämpligt, hjälpa till att anordna modersmål, c:a 1 lektion*/vecka. En grupp med elever från grundskola/gymnasium kan skapas om det finns minst fem behöriga elever. Exempel på språk där modersmålsundervisning ordnas vid behov är ryska, grekiska, turkiska, franska och kurdiska.
2.3.1 Grundskola/MYP
I grundskolan kan modersmål anordnas som språkval eller som elevens val, inom ramen för skolans val eller utanför timplanebunden tid, ev. i samarbete med Sigtuna kommun eller en ambassad. Skolverkets kursplan i modersmål/MYPs kursplan för Language A följs. Betyg ges fr.o.m. åk 8. Elev kan läsa och få betyg i både modersmål och moderna språk i ett och samma språk om man läser båda ämnena (2 kap. 10, 17 samt 20 § i grundskoleförordningen)
2.3.2 NV/SP/SPE
I svenska gymnasiet kan modersmål anordnas som individuellt val som en ersättning till moderna språk, inom ramen för skolans val eller utanför timplanebunden tid ev. i samarbete med externa aktörer. Skolverkets kursplan för ämnet följs och betyg ges. Man kan läsa och få betyg i både modersmål och moderna språk i ett och samma språk om man läser båda kurserna (5 kap 8-13 § i gymnasieförordningen). En gymnasiekurs i modersmål omfattas inte av de svenska reglerna för meritpoäng.
2.3.3 DP
På IB DP kan modersmål anordnas som A1 SL-språk om skolan kan finna lämplig lärare.
2.4.1 Grundskola/MYP
Fr.o.m. åk 7 väljer elever på grundskolan ytterligare ett främmande språk. Språkvalsblankett skall undertecknas av målsman. Ämnet kallas moderna språk (Language B foundation level). På SSHL erbjuds franska, spanska och tyska med 3 lektionstillfällen à 40 minuter/vecka el. motsv. i åk 7-10.
Åtgärder om elev inte klarar målen i språkval franska/spanska/tyska i grundskolan (moderna språk)
För elev som inte uppnår de lokala årskursmålen, skall ämnesläraren (i samråd med mentor, rektor för grundskolan och elev och förälder) upprätta ett åtgärdsprogram för stödåtgärder.
Om en elev pga. stora inlärningssvårigheter efter någon/några terminer inte bedöms kunna uppnå målen för moderna språk, kan rektor för grundskolan (i samråd med ämneslärare, föräldrar och speciallärare) besluta om alternativt språkval. Eleven får då inget slutbetyg i moderna språk. Ämnesläraren skall då skriva ett ”A” i betyg och ett omdöme över elevens kunskapsutveckling och redogöra för vidtagna stödåtgärder i skolans rapportsystem. Sådant omdöme skall naturligtvis också skrivas för elev som i åk 9 ej uppnår betyget Godkänt (grundskoleförordningen kap. 7 § 9).
Om en elev antas i åk 8 eller 9 och saknar förkunskaper i franska, spanska, tyska eller modersmål och inte bedöms kunna uppnå målen, kan rektor för grundskolan (i samråd med föräldrar) besluta om alternativt språkval. Eleven får då inget slutbetyg i moderna språk och därmed ett betyg mindre att räkna in i slutbetyget (om inte eleven har modersmål eller teckenspråk). Rektor för grundskolan skall då skriva ett ”A” i betyg och ett omdöme/motivering i skolans rapportsystem.
Rektor för grundskolan avgör sedan i samråd med elev och föräldrar vad som skall ersätta undervisning i moderna språk – se nedan.
Prövning i språkval
För en elev som förväntas uppnå årskurs 9s kursmål före åk 9, t.ex. på grund av utlandsvistelse, kan förälder ansöka om att eleven får göra en prövning för att få betyg i ämnet. Rektor för grundskolan (i samråd med ämneslärare) avgör om detta är lämpligt. Avgiften för prövning är 500 kronor. En prövning skall pröva elevens färdigheter i att tala/lyssna, läsa och skriva. Provbanksprov från Skolverket skall användas. Prövningen görs av den lärare som ämnet utser och den provansvariga rapporterar betyg till expeditionen/Dexter. Rektor för grundskolan avgör sedan vad eleven ska göra i stället för tyska/franska/spanska – se nedan.
Elev som av ovanstående anledningar inte deltar i språkvalsundervisning franska/spanska/tyska
Rektor för grundskolan avgör i samråd med elev och föräldrar vad eleven skall göra i stället för språkval franska/tyska/spanska. Följande alternativ finns (grundskoleförordningen § 18):
2.4.2 NV/SP/SPE
På svenska gymnasiet kan eleverna välja att fortsätta med det moderna språk de haft på grundskolan (franska, spanska eller tyska) i steg 3 och upp t.o.m. steg 5 om de önskar. Dessutom kan eleverna välja ett nybörjarspråk i åk 2 (franska, spanska, tyska eller mandarin) som ett ytterligare språk eller i stället för det språk de tidigare läst beroende på program och inriktning. Valblankett ska undertecknas av elev och om eleven inte fyllt 18 även av målsman. På SSHL har eleverna 3 lektioner*/vecka i varje modernt språk de studerar. På det svenska gymnasiet kan eleverna även välja Latin 1201 och 1202 med 3 lektioner*/vecka.
Språkresor anordnas regelbundet i franska, spanska och tyska samt i latin. Dessa resor är både språk- och bildningsresor för eleverna och är en viktig del av SSHLs internationaliseringsarbete. I möjligaste mån bör lärare i andra kurser integrera språkresorna i sina kurser.
2.4.3 DP
På IB DP kan elever välja ett tredje språk, utöver engelska och svenska, som ett sjunde ämne som Languages A2- eller B. Alla språk på DP studeras 3 lektioner*/vecka (SL) eller 4,5 lektioner*/vecka (HL). Skolan erbjuder franska, spanska och tyska som Language B, men ibland kan även andra nivåer eller språk erbjudas om skolan kan finna lämplig lärare.
2.5 Läxläsning
Lärarledd läxläsning s.k. ”läxis” erbjuds under eftermiddags-/kvällstid en gång i veckan både i svenska och i främmande språk.
2.6 Personal
SSHLs ledning, administrativa personal, lärare, hemföräldrar, personal vid elevhälsa och bibliotek bör kunna kommunicera på svenska och engelska. Detta ska beaktas vid anställning och den personal som inte har tillräckliga kommunikativa färdigheter skall erbjudas fortbildning. Detta kan anordnas på skolan med egna undervisande lärare i svenska som andraspråk eller engelska eller via externa kurser, exempelvis i Oxford. Resurser för detta måste avsättas i fortbildningsbudget och tjänstefördelning för de lärare som ska hålla i fortbildningen.
Att det finns en språkpolicy är ett krav för alla auktoriserade IB-skolor. Detta ska vara ett levande dokument. Revideringar bör ske så snart nya styrdokument kommer från svenska skolmyndigheter eller IBO eller förutsättningarna och/eller behoven ändras lokalt. Dessa revideringar fastställs av skolledningen. Exempelvis ser vi att det i framtiden kan behövas ökade resurser i språk, t.ex. i Engelska som andraspråk med en ökande andel elever från icke engelskspråkiga länder.
SSHLs språkpolicy har utarbetats av en språkkommitté bestående av språklärare, speciallärare, programansvariga/koordinatorer och rektorer. Den fastställdes i sitt grundutförande den 9/6 2010 och började gälla i augusti 2010.
Psykolog
Maria Yttermyr
Tid bokas per telefon
+46-(0)8-592 571 39 eller mail email hidden: JavaScript is required. Sorry :(
Skolsköterska
Ann-Christine Crilfe Jönsson
Telefon: +46-(0)8-592 571 37 eller mail: email hidden: JavaScript is required. Sorry :(
Drop-in, vardagar 7.45-9.30
Övrig tid hänvisas till Sigtuna Läkarhus 08-12345100
Läkare
Magnus Kjelsson
Läkartid kan inte bokas av föräldrar eller elever, utan skall gå via Elevhälsan.
Skolpräst
Jakob Bäcklund
Tid enligt överenskommelse, ring mobil 0707-620547
Här kan ni följa Bild och Form kursen som uppdateras varje vecka av bildlärare Ulrika Lindblom, bloggen används även som planeringsverktyg för henne och eleverna.
http://ulrikabildochform.blogspot.com/